Gotlandsfårföreningen Silverlock Här kan du läsa mer om Gotlandsfåret, rasbeskrivning mm.
På vår gård har det funnits djur i alla tider. Vi kände väl att kossor inte riktigt är vår grej men får kanske?? Vi fastnade ganska snart för Gotlandsfår och ja, Thomas är verkligen den som lagt ned mest tid och energi på att leta, lära, läsa forum, handla material, bygga och allt vad det nu innebär. Nu råkade vi ha en sådan tur att några i grannbyn hade just Gotlandsfår som dessutom var Maedi-Visna fria (läs mer om detta nedan). Sagt och gjort, nu är vi ägare till tre stycken får, baggen Shaun och tackorna Elsa och Britta. Det tog inte lång tid innan de var tre extremt sociala får som älskar att få lite kraftfoder att mumsa på och därefter bli kliade under hakan. Nu kommer de springande mot oss så fort vi närmar oss och gör vi någonting i trädgården följer de gärna med och kollar in vad som händer.
På Gotland kallas får för lamm, och deras barn för lammungar.
Gotlandsfår är en unik svensk lantras som härstammar från det gotländska Utegångsfåret och är nära besläktad med Gutefår. De tillhör gruppen nordiska kortsvansfår och kulliga, dvs saknar horn. De är mycket skickliga på att utnyttja varierande betesmarker och därför är Gotlandsfåren mycket lämpliga till nordisk landskapsvård. Gotlandsfåren är den mest dominerande rasen på Gotland men har nu spridit sig till hela Sverige och även andra länder som t.ex Norge, Danmark, England och Nya Zeeland.
I början av 1900-talet började man avla fåren med fokus på att erhålla pälsskinn som var lockiga och jämnt gråa. Efter några decennier försvann flertalet av de ursprungliga färgerna. förutom grått, och denna "nya" ras döptes om till Pälsfår. I slutet av 1900-talet ändrades namnet åter till Gotlandsfår då detta namn var mer gångbart internationellt. Rasen har dock hållits intakt och inte vidareförädlats med inkorsningar.
Gotlandsfår är härdiga, livliga och oskygga får och de har ett utpräglat flockbeteende. Färgen är grå i olika nyanser från mörkt- till ljusgrått, pälsen är lockig, glansig och silkig. Huvud och ben är svarta, ibland förekommer vita tecken, detta är dock inte önskvärt. Svansen är kort och med ullfri spets. Tackor väger 60-70 kg och baggar 70-90 kg.
Tackan föder ca två lamm per år och lamningen sker på våren. Unikt är att skinnen är optimala ur pälssynpunkt vid samma tid som lammen är slaktmogna. Köttet anses vara mört, magert och välsmakande.
Skinn- och pälsull är mycket användbart inom hantverks- och inredningsindustrin och beredda skinn används gärna inom vården. Efterfrågan på de vackra, naturfärgade pälsarna och skinnen är idag större än tillgången.
Maedi-Visna Maedi-Visna är en smittsam virusburen sjukdom som drabbar får. Det finns inte några tydliga symtom för MV, ibland kan det enda symptomet i en besättning vara en avmagring av några äldre tackor. Övriga symptom kan vara andnöd vid ansträngning, ledinflammation samt vinglighet. Symptomen ses oftast hos djur 3-4 år eller äldre, men i hårt drabbade besättningar kan symtom uppträda hos djur ner till ett års ålder. Sjukdomen går inte att bota och djuren kan inte bli immuna mot den. MV smittar inte människor.
Får gillar nog hösten och vintern, särskilt soliga och lite halvkyliga höstdagar. Då ligger de och myser i den soligaste delen av hagen och smaskar på lite gräs. Pälsen har hunnit växa ut lite lagom och när det snart är dags för iskalla vinterdagar kommer de att stå inne i ladugården och titta på adventsstjärnorna som brukar hänga i fönstren.
2011-04-21 Nu ska Shaun, Elsa och Britta snart få komma ut i hagen. De kommer att älska det!!
2011-10-29 Fåren börjar få tillbaks lite päls efter klippningen, tur det för nu börjar det blir lite kyligare. Vintern är snart här.
2011-10-01 Britta är förmodligen dräktig, om så är fallet blir det lamm till nyår ungefär!!!.
2012-01-01 Britta var inte dräktig när vi först trodde men förhoppningsvis är hon det nu och lammen bör i så fall anlända lagom till påsk. Fåren myser nu inne i ladugården och verkar trivas i adventsstjärnornas sken.